Visar inlägg med etikett Sakral konst. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sakral konst. Visa alla inlägg

torsdag 13 juni 2013

Helena Larsdotter IV

HELENA LARSDOTTER III

Min väninna Maianne i Hovmantr har varit i Linneryds kyrka i Wäxiö stift 0ch sett den röda mässhaken av Helena Larsdotter, Det tog henne flera månsader 1688. Hon reste både till Carlchron och Criristanstadt för att köpa fem alnar rödt sammeth, rfeem alnar ödt Carthun och åtta alnar oblekt Lärooft. Sedan behövdes det tråd av gold och sölf och mångfärgat silke.

fredag 14 september 2012

GAUDIS TECKNINGAR

Titta vad jag hittade på Wikipedia och dom är fria dessutom från copyright. Det är teckningar av den berömde spanske arkitekten Antoni Gaudi i Barcelona. Kolla honom på Google och titta på de fina bilderna som finns där också. Hans katedral Sagrada Familia lär aldrig bli färdig. Vilken fantastisk inspiration!
Paraninfo
Fuente Plaza Cataluna
Puerta cementario
CasabBotinos
Exterior Iglesia Colonia Güell
Cripta Colonia Güell Lillemor

lördag 17 mars 2012

Brodösen Helena Larsdotter

Helena Larsdotter kom till Eksjö 1678 som Lindelii änka och köpte halva Vaxblekaregården. Hon var brodös eller pärlstickare, som det hette på den tiden. De var förstås män. En kvinna kunde som änka överta sin f d mans verksamhet, men Lindelii änka var inte änka efter någon pärlstickare. ••• Helena Larsdotter hade heller aldrig gått i lära hos någon pärlstickare. Hon kopierade broderiarbeten från senmedeltid eller arbeten av samtida hovbrodörer och lade till sin egen personliga stil. ••• Hennes arbeten är utsökta. Det hon inte riktigt klarade av var figurteckningen, vilket gav dessa oerhört charmiga kristusfigurer och änglar. Det finns hela 41 broderade kyrkotextilier, mässhakar och kalkdukar, i nordöstra Småland som med säkerhet kan knytas till Helena Larsdotter. De är utförda från 1682 till 1708. ••• Källa: Eksjokonstnarer.pdf ••• Det finns även en mässhake på Regionmuseet i Kristianstad av Helena Larsdotter Lindelia. Hur jag vet det? Det påpekade min kompis Marianne Nilsson från Hovmantorp för mig, när hon var på besök på ett seminarium på museet. Helena Larsdotter kännemärke var en broderad leende dödskalle med korslagda benknotor och det hade denna mässhake på Regionmuseet. ••• Här är bilder på några mässhakar som tillskrivs Helena Larsdotter. De finns på Historiska museet i Stockholm. Man får kopiera bilder därifrån. En är från Nävelsjö kyrka, där min mormor konfirmerades. Mässhake från Skede kyrka i Småland. Röd sammet med broderier sa/2.5/se/80x15.png" border="0" />
sa/2.5/se/80x15.png" border="0" />
sa/2.5/se/80x15.png" border="0" />
Bild 2•••• Broderi i schattersöm och läggsöm på flera lager linnelärft och minst ett lager bruten kypert i linne. Mansfigur (välsignande Kristus?) med långt hår och skägg står framför ett gyllene fält och håller upp händerna. Brunt, grönt, violett, blått, gult, rött silke i figuren och i arkitektonisk inramning. Konturer i svart. Gloria och bakgrund i guld. Medeltidsinspirerat broderi, troligen Helena Larsdotter Lindelia, verksam 1682-1708. Deposition från Nordiska museet 1998 (Nm 10.029).(Mandelgren). okänd fyndort••••••••••••••• Bild 3•••• Benvit blommönstrad sidendamast med stödtyg av grov linnelärft. Foder saknas. Uppstånden Kristus med segerfana. Gloria i guldläggsöm. Ansiktsteckning, hår och skägg i brunt silke i stjälksöm och schattersöm. Klädnad i ursprungligen gult, rosa, violett och blått silke, detaljer i silverläggsöm. Figuren applicerad på besättningen. Broderad dekor i form av blommor mot grön mark i guld, silver och silke i ursprungligen grönt, gult, vitt, rosa och violett i stjälksöm, schattersöm och läggsöm. Rester från blå lintråd finns runt besättningens kanter, troligen från fastsyningen. Besättningen tillskrivs Helena Larsdotter Lindelia. Deposition från Nordiska museet 1998 (Nm 9.939). (Mandelgren). Okänd fyndort ••••••••••••••• Bıld 4•••• Benvit blommönstrad sidendamast med stödtyg av grov linnelärft. Foder saknas. Krucifix med Jesusfigur i hög relief. Guldläggsöm i cirklar utgående från naveln. Ansiktet i silverläggsöm. Detaljer i brunt, vitt och grönt silke. Rosettformat ländkläde av ljusrosa silke i schattersöm med guld- och silvertrådsdetaljer i läggsöm. Korset i guldläggsöm som bildar rutmönster. Jesusfiguren är applicerad och har konturer av svart silke. INRI ovanför korset och ANNO 1690 under korset i versaler broderat med silvertråd i läggsöm. Dödskalle och korslagda benknotor broderade med brunt silke i stjälksöm och silverläggsöm. Broderad dekor i form av blommor mot grön mark i guld, silver och silke i ursprungligen grönt, gult, vitt, rosa och violett i stjälksöm, schattersöm och läggsöm. Rester från blå lintråd finns runt besättningens kanter, troligen från fastsyningen. Besättningen tillskrivs Helena Larsdotter Lindelia. Deposition från Nordiska museet 1998 (Nm 9.939). (Mandelgren). Okänd fyndort ••••••••••••••• Bild 5 •••• Urspr röd sammet. På ryggsidan vitt kors med Kristus på korset, däröver Titulustavla. Under korset ANNO 1699 samt dödskalle. På framsidan bård av vitt siden med kristusfigur och blommor. Både kors och bård kantas av blommor. Helena Larsdotter Lindelia. Inköpt 1898. Nävelsjö kyrka i Småland

torsdag 19 november 2009

Tema Sakral konst

ALTARBRUN, ANTEPENDIUM och BURSA, vad är det? Dessa föremål hör hemma i kyrkan och om deras funktion kan Du läsa bl a i Vävmagasinet nr 3/09 (www.vavmagasinet.se). Det har som tema just Svensk kyrkotextil. Vävmagasinet har nu som tillägg i sin titel "Textil tidskrift", vilket innebär att innehållet spänner om ett större textilt område än vävning. De sakrala textilierna representerar både vävning, broderi och t o m en knyppling. En annan som formgivit knypplad konst och andra textiler, som t ex mässhakar, för kyrkliga ändamål är Sten Kauppi. Läs boken om honom av Majlis Stensman.

Det är ett välfyllt nummer med artiklar om kyrkoårets liturgiska färger och historien bakom dessa, om bevarande och restaurering av textilier samt med reportage om textilateljéer och firmor med kyrklig tillverkning, nutida och historiska. Men ämnet kyrklig textil skulle kunna fylla flera nummer.

I Hovmantorp i Småland finns t ex Marianne Nilsson med många textila uppdrag, främst till kyrkorna i Växjö stift (www.sakraltextil.se). I skriften Memoria nr 4 2001, utgiven av Kulturföreningen Memoria, Växjö, berättar Marianne om en del uppdrag med kyrkliga textilier som hon haft.

Mässhake till Älmhults kyrka
I artikeln finns även mycket intressant information om religiösa symboler och kyrklig terminologi. För den som vill studera detta ämne mer finns Frithiof Dahlbys bok från 1957 "De heliga tecknens hemlighet". Kan hittas på antikvariat.

Den mest betydande konstnären genom tiderna med ateljé för kyrkliga textilier har jag inte funnit omnämnd. Vet Du vem jag tänker på?

Lillemor