Historien om Selma Lagerlönn, del 5

Plötsligt förlorade Selma sin älskade Ludvig i en olycka på arbetsplatsen. För att försörja sig och sina åtta barn, började hon sy klänningar till fruarna på de stora gårdarna och godsen. Hon hade ju sin gamla symaskin.

En av damerna lät henne låna böcker från godsets välförsedda bibliotek och där hittade hon en bok av Selma Lagerlöf. Det var ju kvinnan med namnet som var så likt hennes eget.

Selma tänkte på det märkliga sammanträffandet, när hon satt och stoppade strumpor. Det blev stopp på stopp på stopp. För att få utlopp för sin kreativitet använde hon restgarner i olika färger som en palett, så det blev som en vacker målning. I hela sitt liv hade hon skapat fina textila konstverk i sina vardagssysslor.

Men inte f-n hamnade hennes porträtt på någon sedel, inte! •••

Lillemor

Historien om Selma Lagerlönn, del 4

Ju fler barn som föddes, ju mer fick de snåla med Ludvigs lön och nu gällde det att lappa och laga och sy om. Barnen fick ärva kläder av sin äldre syskon så mycket det gick, men de slet fort ut dem.

Selma satt vid fönstret när hon sydde för att ta tillvara på dagsljuset. När hon såg flyttfåglarna dra förbi, tänkte hon på att hon aldrig varit utanför Värmland. Hon undrade hur det såg ut i Samarkand och Casablanca.

Fortsättning följer .....

Lillemor

Historien om Selma Lagerlönn, del 3

Så småningom blev Selma gravid. O, vad roligt det var att sticka och virka babykläder! Men det var svårt att välja färg, för på den tiden skulle pojkar ha ljusblå kläder och flickor rosa. Och man visste ju inte vilket det skulle bli. Så hon använde mest gröna garner, som var neutralt och bra.

Av lapparna som blivit över när hon sytt sina klänningar, sydde Selma ett lapptäcke. Det kom inte bara till användning till deras förstfödda barn, utan även till alla de andra som kom i tät följd. När hon satt och vaggade sina barn, drömde hon sig tillbaka till den första tiden i deras äktenskap och om vilka klänningar hon haft på de olika festerna.

Fortsättning följer .....

Lillemor

Historien om Selma Lagerlönn, del 2

Som gift sydde hon sig klänningar av fina köpetyger, som bomull och ibland t o m siden. Selma och Ludvig var ofta bjudna på fester på gårdarna i trakten. Då hände det att andra fruar kom fram till henne och beundrade hennes klänning. De undrade vilken sömmerska hon hade. Selma var blyg och mumlade något otydligt till svar. Men hon var glad för att de inte förstod att hon hade sytt den själv, för hemmasytt var ju inte fint.

En gång hände det på en bjudning att någon hörde fel på hennes namn och trodde, att hon var en Selma Lagerlöf som också bodde i den delen av Värmland.

Lillemor

Fortsättning följer .....

Historien om Selma Lagerlönn, del 1

För 150 år sedan föddes det i Värmland en flicka som blev döpt till Selma. Det roligaste hon visste var att handarbeta. På den tiden var det viktigt för flickor att fylla sin brudkista med alla textilier som behövdes i det blivande hemmet. Selma vävde och sydde, knypplade, virkade och broderade, lakan, örngott, handdukar och dukar.

Arton år gammal träffade Selma den stilige Ludvig Lagerlönn och de förlovade sig. Nu kunde hon äntligen brodera fina monogram på alla sina textilier - SL

Lillemor

Fortsättning följer .....

UTSTÄLLNING OM SELMA på Röhsska museet

Texten hämtad på nedanstående adress, där även bild finns.

http://www.designmuseum.se/
Aktuellt


"22 november - januari 2009
SELMA LAGERLÖF 150 år
Med anledning av Selma Lagerlöfs födelse den 20 november 1858, visar vi i ett urval, specialsydda plagg för SVTs dramaproduktion "Selma", som har premiär i julhelgen 2008.
Karin Sundvall, en av Sveriges mest kända kostymdesigners, har inspirerats av plagg Selma Lagerlöf och hennes väninnor bar vid mottagandet av Nobelpriset och under en vistelse i Taormina på Sicilien. Utställningen kompletteras med modellskisser och scenografi. Karin Sundvall kommer i samband med utställningen att föreläsa om att arbeta med historiska kostymfilmer, scenografins betydelse och hur man går tillväga för att återskapa plagg som bars under förra och förrförra seklet!"

Lillemor

Meddelanden

TILLFÄLLIGT AVBROTT!

Ett gipsat ben har gjort min dator otillgänglig för tillfället. Hoppas det fixar sig så småningom. Mitt gips är för dagen citrongult. Har tidigare haft vitt och gredelint.

GRATTIS SELMA 150 ÅR IDAG!

Man kan nog läsa om Selma Lagerlöf i många tidningar idag. På www.kristianstadsbladet.se finns tips om firande och aktiviteter och mer info finns på www.selmalagerlof.nu samt på www.selmalagerlof.org.

Inslag på temat Selmaatt lägga in på Indigo finns färdiga på min dator, men jubileumsåret är inte slut än, så välkommen med fler bidrag!

Återkommer så snart det är möjligt!
Lillemor

Var håller Selma hus?

Det undrar Gertrud Sundling och föreslår att Indigo har ett tema om Selma Lagerlöf och hennes författarskap. Läs om detta nedan! Den 20 november är det 150 år sedan Selma föddes. Selma är den första kvinnan som
• blev invald i Svenska akademin
• fick Nobelpriset i litteratur
• fick sitt porträtt avbildat på en svensk sedel


Mer att läsa om Selma finns t ex på Wikipedia.se. Har Du bevistat något evenemang med anledning av jubileet? Hur Du broderat något eller utfört något annan textilt verk med anknytning till Selma eller hennes böcker? Svara på Gertruds uppmaning under tiden oktober-november till den nya mejladressen till Indigo lillemor(dot)san(at)gmail(dot)com

Lillemor

VAR HÅLLER SELMA HUS?

I vårt land har en av världens stora författare, Selma Lagerlöf sin hemvist och jag undrar var hon tagit vägen? Det är 150 år sedan hon föddes och det vore en stark överdrift att påstå att detta uppmärksammats. Vid en jämförelse med firandet av Carl von Linné blir man betänksam. Hans 300-årsjubileum innehöll pompa och ståt; filmer och föredrag; utflykter till hans hemtrakt; TV-serie; studier av hans vetenskapliga texter, dekaler med hans namn; diskussioner med kreti och pleti… Jag tror att vår svenske konung även syntes utbringa en skål och hurra för denne ”manman” (obs nytt begrepp, ej felskrivet). Kan denna skillnad i uppmärksamhet bero på att Selma L. var författare och Carl v.L. vetenskapsman och författare…Nja, visserligen har vetenskap alltid gått före humaniora men inte kan väl något så traditionellt ”tråkmånsigt” vara orsaken. Nej, jag tror att det beror på könet! Jepp,jepp men jag tänker inte diskutera Selma och Carl utifrån queer-teori även om det ligger nära tillhands.

NEJ, jag vill väcka tanken att vi börjar brodera med Selma Lagerlöfs litteratur som utgångspunkt! År 1891 utkom Gösta Berlings saga. En roman med udda existenser – kavaljererna i tumultartade äventyr, skuld och bot, het passion och död…tema som delvis följde Selma Lagerlöf i hela hennes författarskap. Efter denna roman utkom i en jämn följd Herr Arnes penningar, Jerusalem, Kristuslegender, Nils Holgerssons underbara resa, Kejsarn av Portugallien, Troll och människor etc.etc.



De flesta av Selma Lagerlöfs berättelser,sagor och romaner är välkända inte bara som litteratur utan de har även gestaltats på teaterscener och i filmversioner. De flesta av hennes verk är fyllda av mustiga, hiskeliga äventyr. Tänker på En herrgårdssägen som innehåller poesi, galenskap och otroliga händelser. De lämpar sig väl för broderier eller applikationer eller collage…

Om någon vill fördjupa sig i en avhandling rekommenderar jag Känslans röst - Det melodramatiska i Selma Lagerlöfs romankonst, Symposion av Maria Karlsson samt en essä Selma Lagerlöf och kvinnans skräck för det gotiska rummet (2008) av Sofia Wijkmark. Här finns möjligheter att låta fantasin brodera ut sig!

Som sagt – visst är det väl underligt att Carl von Linné blev uppmärksammad i slott och koja medan Selma Lagerlöf…
men om

VI LÅTER NÅLEN GLÖDA KAN VI KANSKE VISA VÅRA ALSTER

I EN GEMENSAM UTSTÄLLNING – HEDERSGÄSTER FÅR VÄL BLI

SELMA OCH HENNES VÄNNER!

Gertrud Sundling