Makeover på Bathysoma lütkeni

Före: Fossil fisk i saltholmskalk från Limhamn utanför Malmö. Krittiden, för 67-135 miljoner år sedan.

Efter: I full blom Min fisk har fått blommigt huvud och står i full blom. Detta för att skapa ett intressant blickfång i de akvarier som finns i väntrum av alla de slag. Dessutom blir blommig plattfisk en populär rätt i skollunchen.

Makeover av Hesperornis regalis

Före: Fågel från Nordamerika. (Ben av samma fågel även funnet i Bromöllatrakten i Skåne.) Krittiden för 67-135 miljoner år sedan. Har betecknats såsom en i vattnet lefvande, köttätande struts, helt och hållet vinglös.


Efter: Likriktade
Har bildat en hybrid tillsammans med en fräkenväxt. Hybrider kan endast uppstå mellan växter eller djur, som står väldigt nära varandra. Denna fågel och denna växt har stått väldigt nära varandra i vattenkanten och därför har denna bastard blivit till i den "finurliga urvalet". De är alla fångade avl fullmånens dragningskraft, utom en som vågar visa olydnad.


Inskickat av Lillemor

Makeover på Petalia longialaia

Före: Slända från Solnhofen i södra Tyskland. Juratiden, för 135-190 miljoner år sedan.


Efter: Drakflygare
Mutant som sprutar eld och sår draktänder. Enligt den grekiska myten om Jason och det gyllene skinnet växer det upp krigare från draksådd. Här ske sådden i omgångar, för att tillgången ska kunna möta efterfrågan. Men svinnet på soldater är så stort, så ibland hinner de inte växa färdigt, utan tas ut i strid redan som barn.


Inskickat av Lillemor

Makeover på Archaeopteryx lithographica

Före: Urfågel från Solnhofen i södra Tyskland. Juratiden, för 135-190 miljoner år sedan



Efter: Gör om mig
Fågel Fenix brukar återuppstå ur askan. Men när min urfågel återuppstår har den lånat sin gestalt från en av de många kvinnor som har bränts på bål som påstådd häxa. Hon blir så förskräckt över sitt nya utseende att hon vänder sig till Go'kväll och ber "Gör om mig!"


Inskickat av Lillemor

Att göra en vända på 50-talet

Det har under långa tider varit vanligt att man syr om ett slitet plagg genom att sprätta itu det, vända tygbitarna och sy ihop dem till ett nytt plagg. T ex en kappa kunde bli en klänning. Så också på 1950-talet, åtminstone i början på decenniet. Det framgår av boken "Vi lagar Vi lappar Vi stoppar", utgiven av Aktiv hushållning, Statens Priskontrollnämnd, Stockholm. Nr 5, årgång 1951.

Beskrivning finns på hur man vänder slitna kragar och manschetter på en skjorta. Rubriken är MANNENS SKJORTA - KVINNANS PROBLEM. Det är alltid husmoderns uppgift att söka förebygga skador och reparera plaggen men... Hon måste försöka göra sin familj klädmedveten så långt detta nu går. Husmodern vet att minskade utgifter på klädkontot är nödvändigt för att inte tvingas pruta av på sådant som mat och möjligheter till rekreation. Man kan inte längre följa den moderna slogan som heter: "Köp, slit och släng". Och detta skrevs alltså 1951. Det påstås att denna slogan lanserades på 1960-talet av inredningsarkitekten Lena Larsson.

Men det finns dock en Brasklapp när det gäller lagning och den citeras 2 gånger: Varje lagning är berättigad, om den resulterar i ett användbart plagg under förutsättning av den är snabb utförd. Vissa lagningar är berättigade även om de tar lång tid att utföra, nämligen de som resulterar i ett fullgott plagg.
En av de lagningar som beskrivs som berättigad visas nedan: En typisk skada på damunderbyxor. Skadan är förorsakad av att grenkilen - vilket ofta är fallet på konfektionerade byxor - är skuren alldeles för rak, något som framgår av hålets figur.


Efter lagning är byxan "enligt erfarenhet" nu starkare än den var som ny.

Inskickat av Lillemor

Recycle på 40-talet

1940-talet inleddes med krig och varubrist. Det var ransonering på livsmedel, tobak, textilier och skor. På vissa varor som kaffe var ransoneringen kvar flera år efter krigsslutet.

Det sägs att kjollängden hänger ihop med konjunkturen. Ju bättre tider, ju kortare kjolar. På slutet av 1940-talet var det tydligen fortfarande dåliga tider, för kjolarna var långa och vida. Rutiga ylletyger var modernt. Och när man var trött på kjolarna, så vände man dem upp och ner. Och så fick man ett helt nytt plagg - en tröja, med hjälp av stickad resår i midjan, som krage och som muddar. Det kom nog från ett tips i någon veckotidning.

Inskickat av Lillemor

Cloth & Culture

Den 29 januari öppnades en utställning med samtida textilkonst på University of East Anglia i England. 35 textilkonstnärer från Estland, Lettland, Litauen, Finland, Japan och Storbritanien ställer ut sina verk. Utställningen heter Cloth & Culture och temat för utställningen är hur det textila kulturarvet påverkar vår kulturella identitet och hur det i sin tur påverkar den textila samtidskonsten. Utställningen har en fin hemsida med bilder på de olika verken. Det finns även en bok med texter som skrivits i anknytning till utställningen.

Att göra om på 2000-talet

Återbruk har de senaste åren blivit en miljöfråga. Vi vill komma bort från slöseriet av jordens resurser och minska på sopberget. En del saker återvinns till nya produkter av samma slag och annat görs om till något helt annat ändamål. Recycling har blivit en ny rörelse. Det finns flera föregångare att inspireras av.

År 2003 började återvinningsprojektet Do Redo. En bok har utkommit som heter Do Redo - Konsten att slakta en tröja. Tröjor kan man filta i tvättmaskin och sy väskor av.

Bea Szenfeld, nu aktuell på Liljevalchs vårsalong, har bl a gjort en vandringsutställning som heter "Too much is never enough 2006". Hon gör om gamla kläder till nya kreationer genom att sy på knappar, band, gamla broderier, skinn, fjädrar, delar av gardiner. Den rosa vespan är med på utställningen för att det förekommer en likadan som mönster på en av klänningarna.

Avfall och spill används mycket till smycken. Skärvor av porslin, delar av slaktade datorer och skrivmaskiner. I min "bra-att-ha"-låda har jag länge haft färgkartor med olika "dropp"-formade lappar av läder och mocka. Hopsatta med band genom stansade hål. Som gjorda för hängsmycken! Dekoren är spill av flock, ett sammetsliknande material som går att applicera på tyg, skinn, papper, trä, glas, m m.

Prover på hängsmycket Folly












Hängsmycket Corny består av kasserade diaramar, restgarner, pärlor (ofta från slaktade halsband).










Inskickat av Lillemor

Att göra om på 1930-talet

30-talet präglades av depression och arbetslöshet. Då gällde det att ta tillvara allt material och det kom många gör-det-själv-böcker. Och det var ju husmödrarna som skulle göra allt, även om det var så i en hel del familjer, att frun hade ett avlönat arbete, medan mannen var arbetslös. Här kommer ett tips ur Husmoderns Köksalmanack 1934: BLUSARNA - MODETS ÄLSKLINGSBARN

"Ärade ekonomiska läsarinna! Tag först en titt på alla lappar, inklusive gamla söndersprättade klänningar, som ni har, tag också en titt på sommarklänningarna på vinden. Vi skulle mycket misstaga oss, om ni inte rent av kan få ut två blusar av det lagret.

N:r 1 är en blus av fjolårets tvättsidenklänning i naturfärg, som krympt erbarmligt. Gör resolut en blus eller kanske två av den. Modellen bild 1 passar utmärkt - kanske de gamla ärmarna duga. Men livet är säkert alldeles för trångt över bröstet, så där stickar ni på en isättning med knäppning.



Och var så snäll och sy verkliga knapphål, så att knapparna gå att knäppa, annars ser blusen inte lika vårdad ut.



Knapphålet markeras och om man syr i löst tyg trädes knapphålets kontur upp med täta stygn för hand eller med en maskinsöm. Knapphålet klippes sedan upp med en knapphålssax. Knapphålsstygnen sys över kanten med inträdning. Då båda sidorna äro sydda tager man ett par stygn vid den inre ändan av knapphålet. De skola bilda underlag för tränsen.

Och så den prickiga tunna klänningen, som gått sönder under armarna, varför inte göra en blus som på bild 2 Gör den hög i halsen, om det nu klär er, bär den annars uppknäppt. Men knäppt är mycket chic!"


Inskickat av Lillemor

Att göra om på 1920-talet

På det glada 20-talet var det nog inte så mycket återbruk utan mest nyskapande. Kläderna var de snyggaste på hela 1900-talet. Så för att göra om ett klädesplagg eller dylikt, måste man nog ha någon speciell orsak. Jag har hittat en sådan i boken Husmoderns handarbetsbok från 1929 under rubriken HUR•MAN•ÖVERKLÄDER•SKOR av Elisabeth M. Glantzberg (Birgittaskolan.)


Kapitlet inleds så här: "Hur ofta är ej den moderna unga kvinnan ställd inför problemet, vilka skor skall jag ha till min nya klänning? Om man är i en stad är det ju enkelt nog, om börsen så tillåter, att genast skaffa skor som passa, men vill jag vara ekonomisk, ställer sig saken litet annorlunda. Vi vilja därför i det följande giva några praktiska råd och anvisningar hur man själv kan kläda över sina skor och genom att välja lämpligt tyg, få dem att harmoniera med dräkten

Sedan följer en noggrann beskrivning hur man går till väga. Förutsättningen är dock att skorna är av tyg och har träklack. Och tyget som man klär över med antas vara siden. Tillvägagångssättet visas i följande illustrationer.

Inskickat av Lillemor