Var håller Selma hus?

Det undrar Gertrud Sundling och föreslår att Indigo har ett tema om Selma Lagerlöf och hennes författarskap. Läs om detta nedan! Den 20 november är det 150 år sedan Selma föddes. Selma är den första kvinnan som
• blev invald i Svenska akademin
• fick Nobelpriset i litteratur
• fick sitt porträtt avbildat på en svensk sedel


Mer att läsa om Selma finns t ex på Wikipedia.se. Har Du bevistat något evenemang med anledning av jubileet? Hur Du broderat något eller utfört något annan textilt verk med anknytning till Selma eller hennes böcker? Svara på Gertruds uppmaning under tiden oktober-november till den nya mejladressen till Indigo lillemor(dot)san(at)gmail(dot)com

Lillemor

VAR HÅLLER SELMA HUS?

I vårt land har en av världens stora författare, Selma Lagerlöf sin hemvist och jag undrar var hon tagit vägen? Det är 150 år sedan hon föddes och det vore en stark överdrift att påstå att detta uppmärksammats. Vid en jämförelse med firandet av Carl von Linné blir man betänksam. Hans 300-årsjubileum innehöll pompa och ståt; filmer och föredrag; utflykter till hans hemtrakt; TV-serie; studier av hans vetenskapliga texter, dekaler med hans namn; diskussioner med kreti och pleti… Jag tror att vår svenske konung även syntes utbringa en skål och hurra för denne ”manman” (obs nytt begrepp, ej felskrivet). Kan denna skillnad i uppmärksamhet bero på att Selma L. var författare och Carl v.L. vetenskapsman och författare…Nja, visserligen har vetenskap alltid gått före humaniora men inte kan väl något så traditionellt ”tråkmånsigt” vara orsaken. Nej, jag tror att det beror på könet! Jepp,jepp men jag tänker inte diskutera Selma och Carl utifrån queer-teori även om det ligger nära tillhands.

NEJ, jag vill väcka tanken att vi börjar brodera med Selma Lagerlöfs litteratur som utgångspunkt! År 1891 utkom Gösta Berlings saga. En roman med udda existenser – kavaljererna i tumultartade äventyr, skuld och bot, het passion och död…tema som delvis följde Selma Lagerlöf i hela hennes författarskap. Efter denna roman utkom i en jämn följd Herr Arnes penningar, Jerusalem, Kristuslegender, Nils Holgerssons underbara resa, Kejsarn av Portugallien, Troll och människor etc.etc.



De flesta av Selma Lagerlöfs berättelser,sagor och romaner är välkända inte bara som litteratur utan de har även gestaltats på teaterscener och i filmversioner. De flesta av hennes verk är fyllda av mustiga, hiskeliga äventyr. Tänker på En herrgårdssägen som innehåller poesi, galenskap och otroliga händelser. De lämpar sig väl för broderier eller applikationer eller collage…

Om någon vill fördjupa sig i en avhandling rekommenderar jag Känslans röst - Det melodramatiska i Selma Lagerlöfs romankonst, Symposion av Maria Karlsson samt en essä Selma Lagerlöf och kvinnans skräck för det gotiska rummet (2008) av Sofia Wijkmark. Här finns möjligheter att låta fantasin brodera ut sig!

Som sagt – visst är det väl underligt att Carl von Linné blev uppmärksammad i slott och koja medan Selma Lagerlöf…
men om

VI LÅTER NÅLEN GLÖDA KAN VI KANSKE VISA VÅRA ALSTER

I EN GEMENSAM UTSTÄLLNING – HEDERSGÄSTER FÅR VÄL BLI

SELMA OCH HENNES VÄNNER!

Gertrud Sundling

40 år med konsten, naturen och miljön

Annikas konstverk på bilden är en vaxmålning på tyg, hennes egen variation av vaxbatik.

Tillsammans med Annikas målningar visar Elna Jolom glaskonst.

Lillemor

Tipsa gärna om utställningar med textilkonst till Indigos nya e-post enligt ovan i högerkolumnen

lillemor(dot)san(at)gmail(dot)com

Lessebo Konstrunda

Marianne Nilsson deltar med textila konstverk och hon ställer ut i Hovmantorps församlingshem. Marianne visar "blommor och fåglar i textila bilder och psaligrafi" (=silhuettklipp). Mer om Mariannes textilkonst finns på www.sakraltextil.se

Lillemor

Museimakeover

Jönköpings Läns Museum inviger på lördag den 20/9 en utställning som heter Textilkammaren. Den handlar om hur dräkter och andra textilier förvandlas till nya produkter, t ex en uniform blir en rya. Dessutom har skolor i länet fått lämna in bidrag med trendiga folkdräkter.

Detta verkar vara något som har anknytning till båda våra broderiutmaningar i år, Recycle-Makeover och Kläder-Dräkt-Mode. Kolla den häftiga paraplyklänningen på museets hemsida www.jkpglm.se

Lillemor

Sarajevo 4 ever

Balkankriget pågår. Tittar på TV. Nyheter. Flyktingar på en väg. Gamla, kvinnor och barn kommer gående mot oss.

Då! Plötsligt! Bakom dom. Soldater med kulsprutegevär dyker upp på vägen. Flyktingarna springer för livet.

En soldat avfyrar en salva i ryggen på en av kvinnorna. Kulorna genomborrar kroppen och tröjan. Kraften i träffen gör att kvinnan under ett ögonblick blir hängande i luften med armarna utbreda som en korstfäst.

Skottet i Sarajevo startade ett världskrig. Det tar aldrig slut. SARAJEVO 4 EVER!



Knypplat av
Lillemor

Underkläder

UNDERKLÄDER: EN KULTURHISTORIA

Så heter en bok som nyligen kommit ut på förlaget Signum/Atlantis ISBN 978-91-87896-93-4. Författare Britta Hammar, Kulturen i Lund och Pernilla Rasmussen, TextilMuseum i Borås. Har bara bläddrat i boken hittills. Men oh, vilka läckra plagg, kan verkligen inspirera till broderier. Och att brodera på underkläderna.

Nu för tiden förekommer det väl sällan att någon syr sina underkläder själv. Annat var det före nylonets tid. Då använde man tyger som crêpe de chine, toile och satin fleur, när det skulle vara fint.

HUSMODERNS PRESENTBOK 1934

innehåller flera beskrivningar på hur man syr underkläder, nattdräkter m m med olika typer av broderier och märkningar. Här ett par exempel på linne och benkläder.

Rosetten på den övre modellen är garnerad med tyll. "Mönstret ritas upp på tyget, dubbel tyll tråcklas fast under, och i den uppritade linjen syr man en förstygnsrad med två trådar av sextrådigt moulinégarn. Därefter broderar man stjälksöm med moulinégarn. Då hela rosetten är broderad klippes tyget bort så att motivet kommer att framträda i tyll."

Nedre modellen har applikationer av satin fleur på linne i toile. "Bladen kalkeras upp på tyget och klippas ur. Man tager den blanka sidan av tyget till räta och tråcklar fast ett blad i sänder, syr hålsömmarna som bilda bakgrund och broderar fin stjälksöm med silke i färg över kanten. Om man så vill kan man taga en del blad av den blanka och en del av den matta sidan av tyget, för att få fram kontrastverkan."



Lillemor

Rätt klädd för visit

Husmoderns Köksalmanack 1934 har ett avsnitt om vett och etikett vid visiter. Det börjar med: "Visiter äro i det stora hela bortlagda, men förekomma dock en och annan gång och då äro de nödvändiga." Men med tanke på hur invecklade reglerna var vid denna tid, kan man undra hur det varit tidigare. Det mesta handlar om den sociala hierarkien, men här följer några mer praktiska regler.

VISITER AV OLIKA SLAG
• Visiter som man gör när man kommer till en ny ort eller lämnar den.
• Uppvaktningsvisiter
• Visiter vid förlovning
• Visiter i samband med en bjudning

VISITTIDEN, när?
• I Stockholm mellan kl 2 och 5
• På många orter mellan kl 1 och 3

VISITTIDENS längd?
ca 10-15 min - men ... kommer en annan besökande just när man skall gå, så sitter man kvar något, dock ej så länge, att den visiten går först.

FÖRTÄRING
Obs! Det är nu bortlagt att bjuda t ex vin och kakor på en visit.

VISITKORT
• Man ringer på och när hembiträdet öppnar dörren, frågar man inte: "Är frun hemma?" utan "Tar fru X emot? Det är herr och fru NN". Svaras det att hon inte tar emot, lämnar frun ett kort från sig (hon lämnar aldrig kort till en herre) och två från mannen (alltså till både frun och herrn).
• Om frun tar emot, lämnar den besökande damen två av mannens visitkort på ett bord i salongen, och vikta i ena hörnet eller på en kortsidan.

KLÄDSEL
• Visitdräkt för herre är blå kavaj eller jaquette, d v s svart rock och väst och randiga byxor. Han tar naturligtvis av sig ytterkläderna i tamburen.
• En dam tar av sig ytterplaggen, om hon bär en tung päls eller grov kappa, och går då in i klänningen. Den skall vara mörk, promenadkort, långärmad. Ej blus och kjol. Bär hon en tunnare kappa, t ex en ensemble, tar hon inte av sig kappan.
• Hon har alltid hatten på, samt även handskar, om värdinnan ej är mycket äldre. Då tar hon av höger handske, när hon går in.
• Det framgår inte vad de har på fötterna. Är det slaskigt ute har säkert mannen galoscher och kvinnan pampuscher (en slag korta gummistövlar med blixtlås, som man kan ha utanpå inneskorna). Obs! Det förekom aldrig att de tog av sig skorna och gick in i vita frottésockor!



Lillemor

Kejsarens nya kläder

DEN PRYDA VERSIONEN

Och det lilla oskuldsfulla barnet säger: "Men han har ju ingenting på sig!" - Vadå ingenting ??????









DEN BLÅÖGDA VERSIONEN

Kejsaren har ingen aaaning om att de nya blåa kläderna blir osynliga i kromaki.



Lillemor

Luftig klädsel

Har Du tagit ett luftbad nyligen? Nåja, det är väl lite tidigt för säsongen. Luftbad blev populärt på 1890-talet och det fanns anläggningar för detta ändamål lite varstans. En av dessa var Kiviks luftbad, som grundades 1923 och hade öppet några somrar. Här kommer lite anvisningar om uppträdande och klädsel:

"Sol- och luftbaden njutas av män och kvinnor, dels gemensamt, då soldräkt användes, dels utan soldräkt för kvinnor, som så önska, å för dem reserverad, kringstängd solgård.

Baden tages naturligt, d.v.s. under naturlig växling av rörelse och stillhet, såsom vid vanlig utevistelse, direkt i solljuset eller i mera eller mindre tät skugga, exempelvis av lövverk (redan den solmättade luften är effektiv, då den fritt får kringspola kroppen).

Anstaltens soldräkt är för kvinnor vid, kort kolt i grekiskt snitt av något mjukt tunt tyg, i självvald, vanligen grå färg, endast sammanhållet över axlarna och slutande ovanför knäna. Om livet en löst ombunden gummisnodd. Vid blåst eller då snabba rörelser, exempelvis vid gymnastik och lekar, äro att förutse, bör gördel dessutom anläggas under dräkten. För män är soldräkten enbart gördel.

I hälsointresse samt för att samtidigt odla ädel nöjessmak kombineras anstaltens badliv med (motions-)gymnastik, (hälso-)idrott, boll- och andra därmed likvärdiga spel, sånglekar och folkdanser m.m., allt lagt under ungdomsfrisk, metodiskt och pedagogiskt förklassig (förstklassig?) ledning.

Vaktmästare med polismans makt och myndighet har att utöva strängaste tillsyn till skydd för skick och anständighet - en försiktighet, vilken dock troligen kommer att visa sig skäligen onödig.

Lev med, om blott en enda solvarm dag, bland dessa naturens lekande, lyckliga barn, och kulturapornas skenheliga löjligheter ha dig vidkommande förlorat sitt tvångsinflytande, lämnande dig vägen till hälsa och livsglädje gen och jämn!"

Lillemor