söndag 28 september 2008

VAR HÅLLER SELMA HUS?

I vårt land har en av världens stora författare, Selma Lagerlöf sin hemvist och jag undrar var hon tagit vägen? Det är 150 år sedan hon föddes och det vore en stark överdrift att påstå att detta uppmärksammats. Vid en jämförelse med firandet av Carl von Linné blir man betänksam. Hans 300-årsjubileum innehöll pompa och ståt; filmer och föredrag; utflykter till hans hemtrakt; TV-serie; studier av hans vetenskapliga texter, dekaler med hans namn; diskussioner med kreti och pleti… Jag tror att vår svenske konung även syntes utbringa en skål och hurra för denne ”manman” (obs nytt begrepp, ej felskrivet). Kan denna skillnad i uppmärksamhet bero på att Selma L. var författare och Carl v.L. vetenskapsman och författare…Nja, visserligen har vetenskap alltid gått före humaniora men inte kan väl något så traditionellt ”tråkmånsigt” vara orsaken. Nej, jag tror att det beror på könet! Jepp,jepp men jag tänker inte diskutera Selma och Carl utifrån queer-teori även om det ligger nära tillhands.

NEJ, jag vill väcka tanken att vi börjar brodera med Selma Lagerlöfs litteratur som utgångspunkt! År 1891 utkom Gösta Berlings saga. En roman med udda existenser – kavaljererna i tumultartade äventyr, skuld och bot, het passion och död…tema som delvis följde Selma Lagerlöf i hela hennes författarskap. Efter denna roman utkom i en jämn följd Herr Arnes penningar, Jerusalem, Kristuslegender, Nils Holgerssons underbara resa, Kejsarn av Portugallien, Troll och människor etc.etc.



De flesta av Selma Lagerlöfs berättelser,sagor och romaner är välkända inte bara som litteratur utan de har även gestaltats på teaterscener och i filmversioner. De flesta av hennes verk är fyllda av mustiga, hiskeliga äventyr. Tänker på En herrgårdssägen som innehåller poesi, galenskap och otroliga händelser. De lämpar sig väl för broderier eller applikationer eller collage…

Om någon vill fördjupa sig i en avhandling rekommenderar jag Känslans röst - Det melodramatiska i Selma Lagerlöfs romankonst, Symposion av Maria Karlsson samt en essä Selma Lagerlöf och kvinnans skräck för det gotiska rummet (2008) av Sofia Wijkmark. Här finns möjligheter att låta fantasin brodera ut sig!

Som sagt – visst är det väl underligt att Carl von Linné blev uppmärksammad i slott och koja medan Selma Lagerlöf…
men om

VI LÅTER NÅLEN GLÖDA KAN VI KANSKE VISA VÅRA ALSTER

I EN GEMENSAM UTSTÄLLNING – HEDERSGÄSTER FÅR VÄL BLI

SELMA OCH HENNES VÄNNER!

Gertrud Sundling

Inga kommentarer: