En minnesvärd Julotta

Under min uppväxt i Nässjö hade jag två kompisar som bodde i samma
hus. De var systrar och hette Elsie och Berit. De var några år äldre
än jag och var med i KFUM, där även unga kvinnor fick vara med. Jag
var för ung för KFUM, men jag skulle få följa med på en av KFUM
arrangerad vandring till julottan i Nässjö gamla kyrka, som låg en
halvmil norr om stan i den gamla Nässjöbyn. När järnvägen drogs fram
flyttade bebyggelsen till områdena närmast stationen, det som sedan
blev staden Nässjö.

Vi steg upp mitt i natten och pälsade på oss varma kläder, för ute
ven snöstormen. Nässjö ligger på det Småländska Höglandet och där kan
det bli väldigt kallt. Döm om vår förvåning när vi kom till
mötesplatsen och endst fann en person till där. De som organiserade
vandringen synts inte till. Vi väntade ett tag men började sedan
vandringen längs landsvägen i motvinden.

När vi äntligen kom fram till kyrkan var det så gott som fullsatt, men
några personer var kvar på parkeringsplatsen. Det var dom killarna som
hade tagit initiativ till julottevandringen. De tyckte det var så
dåligt väder, så de hade åkt bil.

För att alla skulle få sittplats i kyrkan hade en rad stolar ställts
framför första bänkraden och där fick vi plats. Framör oss var dörren
till sakristian lite på glänt. När alla resta sig och sjöng "När
juldagsmorgon glimmar", var det något som sprang ut genpom
dörrspringan och irrade yrvaket omkring. Det var en liten mus. Den
hade väl blivit störd i vintersömnen av orgelbruset och ljudet från
människorna. Vet inte om det var någon mer som såg den, innan den
skräckslagen sprang tillbaka in i sakristian.

Vandringen hem gick lite lättare. Då hade vi medvind och det började ljusna ute.



Dessa upplevelser skulle kunna bli underlag till en julbonad. Jag
tänker mig den vita kyrkan i mitten med ljuset som strålar ut från
fönstren. Till vänster några figurer som stretar fram i snöstormen med
den möka granskogen i bakgrunden. Till höger en dörr på glänt, en
svart tavla med psalmnummer i guld, ett levande ljus på väggen eller i
ett liet fönster, musen på golvet och eventuellt några silhuetter av
kykobesökare.

Du har säkert också några julminnen, som skulle kunna broderas på en julbonad?
undrar
Lillemor

Julhälsning

To all of you
From Indigo
A Very Merry Christmas!
EN FRÖJDEFULL JUL!

Foto: Lillemor Lindbom

Tomtar och änglar

Juldekortioner i papper av konstnären Helge Artelius visas på Jönköpings läns museum t o m 11 januari. Info på www.jkpglm.se

Helgkort, bonader, bokmärken, vikrader, adventskalendrar m m från 1930-1960-talen. Sök på Google på bilder och helge.artelius. Mycket att inspireras av till julbroderier.
Lillemor

Länssalong '08 i Jönköping

På Jönköpings Läns Museum pågår t o m den 18 januari en jurybedömd utställning för konstnärer med anknytning till Jönköpings län. Jag har fått dessa tre broderier antagna.


Mer info på www.jkpglm.se

Lillemor

Julmakeover

Att återbruka och göra om, ett ämne som vi tidigare ägnat oss åt här på Indigo, är ju också tillämpligt när det gäller Julen och dess attribut. Lämplig tid för detta tema är från 1:a Advent till 20-dag Knut.

Före Jul brukar de flesta ha det väldigt stressigt, men när Du plockar fram textilier och andra prydnader till Advent, Lucia och Jul, lägg undan det gamla som Du tänkt sortera bort och tänk ut något nytt användningsområde. När mellandagarna kommer, kan det vara trevligt att ha något att göra. Det kan bli användbart till nästa Jul, om inte annat. Tips mottages gärna till Indigo.

Lillemor

UTSTÄLLNING OM SELMA på Röhsska museet

Texten hämtad på nedanstående adress, där även bild finns.

http://www.designmuseum.se/
Aktuellt


"22 november - januari 2009
SELMA LAGERLÖF 150 år
Med anledning av Selma Lagerlöfs födelse den 20 november 1858, visar vi i ett urval, specialsydda plagg för SVTs dramaproduktion "Selma", som har premiär i julhelgen 2008.
Karin Sundvall, en av Sveriges mest kända kostymdesigners, har inspirerats av plagg Selma Lagerlöf och hennes väninnor bar vid mottagandet av Nobelpriset och under en vistelse i Taormina på Sicilien. Utställningen kompletteras med modellskisser och scenografi. Karin Sundvall kommer i samband med utställningen att föreläsa om att arbeta med historiska kostymfilmer, scenografins betydelse och hur man går tillväga för att återskapa plagg som bars under förra och förrförra seklet!"

Lillemor

Ny utställning på samlargrafik

"Under utställningen kommer vi att visa och sälja den senaste boken om Mattias Fagerholms konst "Den belägrade staden" hälsar Agneta

Lillemor

Meddelanden

TILLFÄLLIGT AVBROTT!

Ett gipsat ben har gjort min dator otillgänglig för tillfället. Hoppas det fixar sig så småningom. Mitt gips är för dagen citrongult. Har tidigare haft vitt och gredelint.

GRATTIS SELMA 150 ÅR IDAG!

Man kan nog läsa om Selma Lagerlöf i många tidningar idag. På www.kristianstadsbladet.se finns tips om firande och aktiviteter och mer info finns på www.selmalagerlof.nu samt på www.selmalagerlof.org.

Inslag på temat Selmaatt lägga in på Indigo finns färdiga på min dator, men jubileumsåret är inte slut än, så välkommen med fler bidrag!

Återkommer så snart det är möjligt!
Lillemor

Grafik och textil

SAMLARGRAFIK
galleri och förlag är beläget i Vanneberga gamla skola öster om Kristianstad. Agneta Nicklasson driver nu galleriet ensam efter att hennes man Kim Nicklasson avlidit. Kim som var författare och journalist gav ut ett 60-tal böcker på Samlargrafiks förlag, biografier om svenska grafiker. I dessa ingick även en bibliofilupplaga innehållande ett numrerat originaltryck av den porträtterade konstnären.

Galleri Samlargrafik, som ju är specialiserat på grafik, ställer även ut konst i andra tekniker som måleri, foto och textil och har t ex visat broderier av medlemmar i Täcklebo Broderiakademi.



Se www.samlargrafik.se
Aktuell utställning aviseras nedan.

Lillemor

Aktuell utställning på Samlargrafik

Per-Olof Nilsson är också grafiker och 1987 var han en av de första som porträtterades av Kim Nicklasson i serien "Ur vår tids grafik". Titeln på porträttet var "Magi och besvärjelse".



Se www.samlargrafik.se

Lillemor

Var håller Selma hus?

Det undrar Gertrud Sundling och föreslår att Indigo har ett tema om Selma Lagerlöf och hennes författarskap. Läs om detta nedan! Den 20 november är det 150 år sedan Selma föddes. Selma är den första kvinnan som
• blev invald i Svenska akademin
• fick Nobelpriset i litteratur
• fick sitt porträtt avbildat på en svensk sedel


Mer att läsa om Selma finns t ex på Wikipedia.se. Har Du bevistat något evenemang med anledning av jubileet? Hur Du broderat något eller utfört något annan textilt verk med anknytning till Selma eller hennes böcker? Svara på Gertruds uppmaning under tiden oktober-november till den nya mejladressen till Indigo lillemor(dot)san(at)gmail(dot)com

Lillemor

VAR HÅLLER SELMA HUS?

I vårt land har en av världens stora författare, Selma Lagerlöf sin hemvist och jag undrar var hon tagit vägen? Det är 150 år sedan hon föddes och det vore en stark överdrift att påstå att detta uppmärksammats. Vid en jämförelse med firandet av Carl von Linné blir man betänksam. Hans 300-årsjubileum innehöll pompa och ståt; filmer och föredrag; utflykter till hans hemtrakt; TV-serie; studier av hans vetenskapliga texter, dekaler med hans namn; diskussioner med kreti och pleti… Jag tror att vår svenske konung även syntes utbringa en skål och hurra för denne ”manman” (obs nytt begrepp, ej felskrivet). Kan denna skillnad i uppmärksamhet bero på att Selma L. var författare och Carl v.L. vetenskapsman och författare…Nja, visserligen har vetenskap alltid gått före humaniora men inte kan väl något så traditionellt ”tråkmånsigt” vara orsaken. Nej, jag tror att det beror på könet! Jepp,jepp men jag tänker inte diskutera Selma och Carl utifrån queer-teori även om det ligger nära tillhands.

NEJ, jag vill väcka tanken att vi börjar brodera med Selma Lagerlöfs litteratur som utgångspunkt! År 1891 utkom Gösta Berlings saga. En roman med udda existenser – kavaljererna i tumultartade äventyr, skuld och bot, het passion och död…tema som delvis följde Selma Lagerlöf i hela hennes författarskap. Efter denna roman utkom i en jämn följd Herr Arnes penningar, Jerusalem, Kristuslegender, Nils Holgerssons underbara resa, Kejsarn av Portugallien, Troll och människor etc.etc.



De flesta av Selma Lagerlöfs berättelser,sagor och romaner är välkända inte bara som litteratur utan de har även gestaltats på teaterscener och i filmversioner. De flesta av hennes verk är fyllda av mustiga, hiskeliga äventyr. Tänker på En herrgårdssägen som innehåller poesi, galenskap och otroliga händelser. De lämpar sig väl för broderier eller applikationer eller collage…

Om någon vill fördjupa sig i en avhandling rekommenderar jag Känslans röst - Det melodramatiska i Selma Lagerlöfs romankonst, Symposion av Maria Karlsson samt en essä Selma Lagerlöf och kvinnans skräck för det gotiska rummet (2008) av Sofia Wijkmark. Här finns möjligheter att låta fantasin brodera ut sig!

Som sagt – visst är det väl underligt att Carl von Linné blev uppmärksammad i slott och koja medan Selma Lagerlöf…
men om

VI LÅTER NÅLEN GLÖDA KAN VI KANSKE VISA VÅRA ALSTER

I EN GEMENSAM UTSTÄLLNING – HEDERSGÄSTER FÅR VÄL BLI

SELMA OCH HENNES VÄNNER!

Gertrud Sundling

40 år med konsten, naturen och miljön

Annikas konstverk på bilden är en vaxmålning på tyg, hennes egen variation av vaxbatik.

Tillsammans med Annikas målningar visar Elna Jolom glaskonst.

Lillemor

Tipsa gärna om utställningar med textilkonst till Indigos nya e-post enligt ovan i högerkolumnen

lillemor(dot)san(at)gmail(dot)com

Lessebo Konstrunda

Marianne Nilsson deltar med textila konstverk och hon ställer ut i Hovmantorps församlingshem. Marianne visar "blommor och fåglar i textila bilder och psaligrafi" (=silhuettklipp). Mer om Mariannes textilkonst finns på www.sakraltextil.se

Lillemor

Museimakeover

Jönköpings Läns Museum inviger på lördag den 20/9 en utställning som heter Textilkammaren. Den handlar om hur dräkter och andra textilier förvandlas till nya produkter, t ex en uniform blir en rya. Dessutom har skolor i länet fått lämna in bidrag med trendiga folkdräkter.

Detta verkar vara något som har anknytning till båda våra broderiutmaningar i år, Recycle-Makeover och Kläder-Dräkt-Mode. Kolla den häftiga paraplyklänningen på museets hemsida www.jkpglm.se

Lillemor

Sarajevo 4 ever

Balkankriget pågår. Tittar på TV. Nyheter. Flyktingar på en väg. Gamla, kvinnor och barn kommer gående mot oss.

Då! Plötsligt! Bakom dom. Soldater med kulsprutegevär dyker upp på vägen. Flyktingarna springer för livet.

En soldat avfyrar en salva i ryggen på en av kvinnorna. Kulorna genomborrar kroppen och tröjan. Kraften i träffen gör att kvinnan under ett ögonblick blir hängande i luften med armarna utbreda som en korstfäst.

Skottet i Sarajevo startade ett världskrig. Det tar aldrig slut. SARAJEVO 4 EVER!



Knypplat av
Lillemor

Underkläder

UNDERKLÄDER: EN KULTURHISTORIA

Så heter en bok som nyligen kommit ut på förlaget Signum/Atlantis ISBN 978-91-87896-93-4. Författare Britta Hammar, Kulturen i Lund och Pernilla Rasmussen, TextilMuseum i Borås. Har bara bläddrat i boken hittills. Men oh, vilka läckra plagg, kan verkligen inspirera till broderier. Och att brodera på underkläderna.

Nu för tiden förekommer det väl sällan att någon syr sina underkläder själv. Annat var det före nylonets tid. Då använde man tyger som crêpe de chine, toile och satin fleur, när det skulle vara fint.

HUSMODERNS PRESENTBOK 1934

innehåller flera beskrivningar på hur man syr underkläder, nattdräkter m m med olika typer av broderier och märkningar. Här ett par exempel på linne och benkläder.

Rosetten på den övre modellen är garnerad med tyll. "Mönstret ritas upp på tyget, dubbel tyll tråcklas fast under, och i den uppritade linjen syr man en förstygnsrad med två trådar av sextrådigt moulinégarn. Därefter broderar man stjälksöm med moulinégarn. Då hela rosetten är broderad klippes tyget bort så att motivet kommer att framträda i tyll."

Nedre modellen har applikationer av satin fleur på linne i toile. "Bladen kalkeras upp på tyget och klippas ur. Man tager den blanka sidan av tyget till räta och tråcklar fast ett blad i sänder, syr hålsömmarna som bilda bakgrund och broderar fin stjälksöm med silke i färg över kanten. Om man så vill kan man taga en del blad av den blanka och en del av den matta sidan av tyget, för att få fram kontrastverkan."



Lillemor

Rätt klädd för visit

Husmoderns Köksalmanack 1934 har ett avsnitt om vett och etikett vid visiter. Det börjar med: "Visiter äro i det stora hela bortlagda, men förekomma dock en och annan gång och då äro de nödvändiga." Men med tanke på hur invecklade reglerna var vid denna tid, kan man undra hur det varit tidigare. Det mesta handlar om den sociala hierarkien, men här följer några mer praktiska regler.

VISITER AV OLIKA SLAG
• Visiter som man gör när man kommer till en ny ort eller lämnar den.
• Uppvaktningsvisiter
• Visiter vid förlovning
• Visiter i samband med en bjudning

VISITTIDEN, när?
• I Stockholm mellan kl 2 och 5
• På många orter mellan kl 1 och 3

VISITTIDENS längd?
ca 10-15 min - men ... kommer en annan besökande just när man skall gå, så sitter man kvar något, dock ej så länge, att den visiten går först.

FÖRTÄRING
Obs! Det är nu bortlagt att bjuda t ex vin och kakor på en visit.

VISITKORT
• Man ringer på och när hembiträdet öppnar dörren, frågar man inte: "Är frun hemma?" utan "Tar fru X emot? Det är herr och fru NN". Svaras det att hon inte tar emot, lämnar frun ett kort från sig (hon lämnar aldrig kort till en herre) och två från mannen (alltså till både frun och herrn).
• Om frun tar emot, lämnar den besökande damen två av mannens visitkort på ett bord i salongen, och vikta i ena hörnet eller på en kortsidan.

KLÄDSEL
• Visitdräkt för herre är blå kavaj eller jaquette, d v s svart rock och väst och randiga byxor. Han tar naturligtvis av sig ytterkläderna i tamburen.
• En dam tar av sig ytterplaggen, om hon bär en tung päls eller grov kappa, och går då in i klänningen. Den skall vara mörk, promenadkort, långärmad. Ej blus och kjol. Bär hon en tunnare kappa, t ex en ensemble, tar hon inte av sig kappan.
• Hon har alltid hatten på, samt även handskar, om värdinnan ej är mycket äldre. Då tar hon av höger handske, när hon går in.
• Det framgår inte vad de har på fötterna. Är det slaskigt ute har säkert mannen galoscher och kvinnan pampuscher (en slag korta gummistövlar med blixtlås, som man kan ha utanpå inneskorna). Obs! Det förekom aldrig att de tog av sig skorna och gick in i vita frottésockor!



Lillemor

Kejsarens nya kläder

DEN PRYDA VERSIONEN

Och det lilla oskuldsfulla barnet säger: "Men han har ju ingenting på sig!" - Vadå ingenting ??????









DEN BLÅÖGDA VERSIONEN

Kejsaren har ingen aaaning om att de nya blåa kläderna blir osynliga i kromaki.



Lillemor

Luftig klädsel

Har Du tagit ett luftbad nyligen? Nåja, det är väl lite tidigt för säsongen. Luftbad blev populärt på 1890-talet och det fanns anläggningar för detta ändamål lite varstans. En av dessa var Kiviks luftbad, som grundades 1923 och hade öppet några somrar. Här kommer lite anvisningar om uppträdande och klädsel:

"Sol- och luftbaden njutas av män och kvinnor, dels gemensamt, då soldräkt användes, dels utan soldräkt för kvinnor, som så önska, å för dem reserverad, kringstängd solgård.

Baden tages naturligt, d.v.s. under naturlig växling av rörelse och stillhet, såsom vid vanlig utevistelse, direkt i solljuset eller i mera eller mindre tät skugga, exempelvis av lövverk (redan den solmättade luften är effektiv, då den fritt får kringspola kroppen).

Anstaltens soldräkt är för kvinnor vid, kort kolt i grekiskt snitt av något mjukt tunt tyg, i självvald, vanligen grå färg, endast sammanhållet över axlarna och slutande ovanför knäna. Om livet en löst ombunden gummisnodd. Vid blåst eller då snabba rörelser, exempelvis vid gymnastik och lekar, äro att förutse, bör gördel dessutom anläggas under dräkten. För män är soldräkten enbart gördel.

I hälsointresse samt för att samtidigt odla ädel nöjessmak kombineras anstaltens badliv med (motions-)gymnastik, (hälso-)idrott, boll- och andra därmed likvärdiga spel, sånglekar och folkdanser m.m., allt lagt under ungdomsfrisk, metodiskt och pedagogiskt förklassig (förstklassig?) ledning.

Vaktmästare med polismans makt och myndighet har att utöva strängaste tillsyn till skydd för skick och anständighet - en försiktighet, vilken dock troligen kommer att visa sig skäligen onödig.

Lev med, om blott en enda solvarm dag, bland dessa naturens lekande, lyckliga barn, och kulturapornas skenheliga löjligheter ha dig vidkommande förlorat sitt tvångsinflytande, lämnande dig vägen till hälsa och livsglädje gen och jämn!"

Lillemor

Att ha eller inte ha - kläder

Vi är ju vana att se naturfolk som lever i varma klimat gå nakna. Men det är nog många som blivit fascinerade av att infödingarna i sydligaste Sydamerika med sitt kalla klimat förr gick omkring utan några kläder. Eldslandet heter en ögrupp med höga snöklädda berg, varav en del är vulkaniska, och med häftiga snöstormar alla tider på året. En vanlig uppfattning är att landet fått sitt namn av att innevånarna tänt många eldar för att värma sig. I äldre skrifter finns andra versioner på historien om detta folk.

Den lilla boken Skogsblommor är inte som en nutida kalender med almanacka, men den har 12 månadsbidrag. En artikel heter "Missionens strid och seger på Eldslandet", skriven av Axel Mellander, född i Skåne, skollärare, predikant, författare och tidningsutgivare i Chicago. Den beskriver missionärernas försök under flera expeditioner i mitten av 1800-talet att kristna befolkningen i detta land.

Den andra källan är boken "Menniskans urtillstånd eller Den förhistoriska tiden belyst genom fornlemningarne och Seder och bruk hos nutidens vildar" av John Lubbock, tryckt 1869. Där de båda skrifterna behandlar samma ämne, överensstämmer uppgifterna helt. Så här kommer en berättelse från 1800 kallt:

Ögruppen fick sitt namn Tierra del Fuego (Eldslandet) på 1520-talet av den portugisiske upptäckaren Magellan, "emedan i den tiden - men icke nu - funnos flera eldsprutande bärg där på öarna". Innevånarna kallas eldsländare eller fuegier. De betraktades mera som vilda djur än som människor och ansågs som den s k "felande länken" mellan djur och människor.

Klädedräkten beskrivs hos olika stammar som: endast en djurhud över skuldrorna, männen alldeles nakna och kvinnorna med endast en bit skinn omkring midjan. Män kunde ligga och sova mitt i vintern utan någon slag beklädnad och kvinnorna, ofta med sitt barn vid bröstet, stod nakna i vattnet ända upp till midjan för att samla ostron och andra snäckor under det att snön yrde kring dem.

Kvinnorna var tvungna att dyka i det djupa kalla vattnet efter hafs-ägg både sommar och vinter. Männen jagade med hjälp av sina väldresserade hundar. Fuegerna verkade inte vara i behov av elden att värma sig med, eller att värma upp sina boningar. De åt oftast maten rå eller halvkokt.

Männens utseende beskrivs som "bofaktigt" och "hon-fugierna, af artighet kallade qvinnor" kunde vara passande makar åt så ohyfsade män. Elden i deras wigwams skadade deras ögon så de ständigt rann och var röda och de prydde sina kroppar med röda, vita och svarta streck genom att smörja in sig med fett blandat med ockra, lera och kol. De ser ganska skräckinjagande ut på bilden "Eldsländare i sommartid".

Och de beskrevs också vara kannibaler. Av besegrade fiender åt kvinnorna upp armarna och bröstet, männen benen och återstående delarna kastades i sjön. När det var brist på mat dödade eldsländarna sin gamla kvinnor. Dessa flydde till bergen, men männen jagade dem och kvinnorna slaktades i sina egna hem av sina egna anförvanter. Då slukades allt köttet. "De sönderslita menniskokroppar i små bitar och äta upp köttet, rått och blodigt som det är."

Då man frågade dem varför de inte hellre dödade sina hundar, svarade de: "Hundar fånga uttrar, gamla kvinnor göra det icke." Nåväl, det var då det. Då var gamla tanter inte mycket värda. Så är det ju inte nu för tiden, - eller?

Inskickat av Lillemor

JAG - PR0GGRÖRELSEN - MILITÄRJACKAN

Under senare delen av 1960-talet spelade proggrörelsen en viss roll som en reaktion mot 60-talets musik som ansågs tam. Grupper som Träd, Gräs och Stenar; Hoola
Bandola, Kebnekaise m.fl.bildades och många av texterna var förankrade i 68-vänstern.

Olika attribut blev kännetecken för proggen och det uppstod ett ideologiskt mode med symboler i form av runda glasögon, långt hår, näbbstövlar och militärjackor! Hur kunde ett plagg som användes av militären bli en symbol för proggen? I mitt tycke onekligen en intressant "make-over"!


Själv rände jag som en tigerflicka efter villebrådet militärjacka och använde den flitigt! Jag kommer att tänka på en text ur "Psykofnatt visa"av författarinnan Tove Jansson; "jag ser och ser och vart jag ser,symbolerna blir fler och fler..."

Kul om någon därute i cyber-rymden har funderingar om
detta fenomen!
Gertrud Sundling

Påskutställning

Vi har gjort en extrem Makeover och gjort om vår altan till en arena för vår utställning av textil och foto i samband med alla konstrundor som äger rum i Skåne varje Påskhelg.
Vi har öppet från Skärtorsdagen t o m Annandagen kl 13-17.

Ateljé LioLi
Jakob Ulfs väg 14
Kristianstad

Välkomna!
Lillemor och Stig Lindbom

Makeover på Bathysoma lütkeni

Före: Fossil fisk i saltholmskalk från Limhamn utanför Malmö. Krittiden, för 67-135 miljoner år sedan.

Efter: I full blom Min fisk har fått blommigt huvud och står i full blom. Detta för att skapa ett intressant blickfång i de akvarier som finns i väntrum av alla de slag. Dessutom blir blommig plattfisk en populär rätt i skollunchen.

Makeover av Hesperornis regalis

Före: Fågel från Nordamerika. (Ben av samma fågel även funnet i Bromöllatrakten i Skåne.) Krittiden för 67-135 miljoner år sedan. Har betecknats såsom en i vattnet lefvande, köttätande struts, helt och hållet vinglös.


Efter: Likriktade
Har bildat en hybrid tillsammans med en fräkenväxt. Hybrider kan endast uppstå mellan växter eller djur, som står väldigt nära varandra. Denna fågel och denna växt har stått väldigt nära varandra i vattenkanten och därför har denna bastard blivit till i den "finurliga urvalet". De är alla fångade avl fullmånens dragningskraft, utom en som vågar visa olydnad.


Inskickat av Lillemor

Makeover på Petalia longialaia

Före: Slända från Solnhofen i södra Tyskland. Juratiden, för 135-190 miljoner år sedan.


Efter: Drakflygare
Mutant som sprutar eld och sår draktänder. Enligt den grekiska myten om Jason och det gyllene skinnet växer det upp krigare från draksådd. Här ske sådden i omgångar, för att tillgången ska kunna möta efterfrågan. Men svinnet på soldater är så stort, så ibland hinner de inte växa färdigt, utan tas ut i strid redan som barn.


Inskickat av Lillemor

Makeover på Archaeopteryx lithographica

Före: Urfågel från Solnhofen i södra Tyskland. Juratiden, för 135-190 miljoner år sedan



Efter: Gör om mig
Fågel Fenix brukar återuppstå ur askan. Men när min urfågel återuppstår har den lånat sin gestalt från en av de många kvinnor som har bränts på bål som påstådd häxa. Hon blir så förskräckt över sitt nya utseende att hon vänder sig till Go'kväll och ber "Gör om mig!"


Inskickat av Lillemor

Att göra en vända på 50-talet

Det har under långa tider varit vanligt att man syr om ett slitet plagg genom att sprätta itu det, vända tygbitarna och sy ihop dem till ett nytt plagg. T ex en kappa kunde bli en klänning. Så också på 1950-talet, åtminstone i början på decenniet. Det framgår av boken "Vi lagar Vi lappar Vi stoppar", utgiven av Aktiv hushållning, Statens Priskontrollnämnd, Stockholm. Nr 5, årgång 1951.

Beskrivning finns på hur man vänder slitna kragar och manschetter på en skjorta. Rubriken är MANNENS SKJORTA - KVINNANS PROBLEM. Det är alltid husmoderns uppgift att söka förebygga skador och reparera plaggen men... Hon måste försöka göra sin familj klädmedveten så långt detta nu går. Husmodern vet att minskade utgifter på klädkontot är nödvändigt för att inte tvingas pruta av på sådant som mat och möjligheter till rekreation. Man kan inte längre följa den moderna slogan som heter: "Köp, slit och släng". Och detta skrevs alltså 1951. Det påstås att denna slogan lanserades på 1960-talet av inredningsarkitekten Lena Larsson.

Men det finns dock en Brasklapp när det gäller lagning och den citeras 2 gånger: Varje lagning är berättigad, om den resulterar i ett användbart plagg under förutsättning av den är snabb utförd. Vissa lagningar är berättigade även om de tar lång tid att utföra, nämligen de som resulterar i ett fullgott plagg.
En av de lagningar som beskrivs som berättigad visas nedan: En typisk skada på damunderbyxor. Skadan är förorsakad av att grenkilen - vilket ofta är fallet på konfektionerade byxor - är skuren alldeles för rak, något som framgår av hålets figur.


Efter lagning är byxan "enligt erfarenhet" nu starkare än den var som ny.

Inskickat av Lillemor

Recycle på 40-talet

1940-talet inleddes med krig och varubrist. Det var ransonering på livsmedel, tobak, textilier och skor. På vissa varor som kaffe var ransoneringen kvar flera år efter krigsslutet.

Det sägs att kjollängden hänger ihop med konjunkturen. Ju bättre tider, ju kortare kjolar. På slutet av 1940-talet var det tydligen fortfarande dåliga tider, för kjolarna var långa och vida. Rutiga ylletyger var modernt. Och när man var trött på kjolarna, så vände man dem upp och ner. Och så fick man ett helt nytt plagg - en tröja, med hjälp av stickad resår i midjan, som krage och som muddar. Det kom nog från ett tips i någon veckotidning.

Inskickat av Lillemor

Cloth & Culture

Den 29 januari öppnades en utställning med samtida textilkonst på University of East Anglia i England. 35 textilkonstnärer från Estland, Lettland, Litauen, Finland, Japan och Storbritanien ställer ut sina verk. Utställningen heter Cloth & Culture och temat för utställningen är hur det textila kulturarvet påverkar vår kulturella identitet och hur det i sin tur påverkar den textila samtidskonsten. Utställningen har en fin hemsida med bilder på de olika verken. Det finns även en bok med texter som skrivits i anknytning till utställningen.

Att göra om på 2000-talet

Återbruk har de senaste åren blivit en miljöfråga. Vi vill komma bort från slöseriet av jordens resurser och minska på sopberget. En del saker återvinns till nya produkter av samma slag och annat görs om till något helt annat ändamål. Recycling har blivit en ny rörelse. Det finns flera föregångare att inspireras av.

År 2003 började återvinningsprojektet Do Redo. En bok har utkommit som heter Do Redo - Konsten att slakta en tröja. Tröjor kan man filta i tvättmaskin och sy väskor av.

Bea Szenfeld, nu aktuell på Liljevalchs vårsalong, har bl a gjort en vandringsutställning som heter "Too much is never enough 2006". Hon gör om gamla kläder till nya kreationer genom att sy på knappar, band, gamla broderier, skinn, fjädrar, delar av gardiner. Den rosa vespan är med på utställningen för att det förekommer en likadan som mönster på en av klänningarna.

Avfall och spill används mycket till smycken. Skärvor av porslin, delar av slaktade datorer och skrivmaskiner. I min "bra-att-ha"-låda har jag länge haft färgkartor med olika "dropp"-formade lappar av läder och mocka. Hopsatta med band genom stansade hål. Som gjorda för hängsmycken! Dekoren är spill av flock, ett sammetsliknande material som går att applicera på tyg, skinn, papper, trä, glas, m m.

Prover på hängsmycket Folly












Hängsmycket Corny består av kasserade diaramar, restgarner, pärlor (ofta från slaktade halsband).










Inskickat av Lillemor

Att göra om på 1930-talet

30-talet präglades av depression och arbetslöshet. Då gällde det att ta tillvara allt material och det kom många gör-det-själv-böcker. Och det var ju husmödrarna som skulle göra allt, även om det var så i en hel del familjer, att frun hade ett avlönat arbete, medan mannen var arbetslös. Här kommer ett tips ur Husmoderns Köksalmanack 1934: BLUSARNA - MODETS ÄLSKLINGSBARN

"Ärade ekonomiska läsarinna! Tag först en titt på alla lappar, inklusive gamla söndersprättade klänningar, som ni har, tag också en titt på sommarklänningarna på vinden. Vi skulle mycket misstaga oss, om ni inte rent av kan få ut två blusar av det lagret.

N:r 1 är en blus av fjolårets tvättsidenklänning i naturfärg, som krympt erbarmligt. Gör resolut en blus eller kanske två av den. Modellen bild 1 passar utmärkt - kanske de gamla ärmarna duga. Men livet är säkert alldeles för trångt över bröstet, så där stickar ni på en isättning med knäppning.



Och var så snäll och sy verkliga knapphål, så att knapparna gå att knäppa, annars ser blusen inte lika vårdad ut.



Knapphålet markeras och om man syr i löst tyg trädes knapphålets kontur upp med täta stygn för hand eller med en maskinsöm. Knapphålet klippes sedan upp med en knapphålssax. Knapphålsstygnen sys över kanten med inträdning. Då båda sidorna äro sydda tager man ett par stygn vid den inre ändan av knapphålet. De skola bilda underlag för tränsen.

Och så den prickiga tunna klänningen, som gått sönder under armarna, varför inte göra en blus som på bild 2 Gör den hög i halsen, om det nu klär er, bär den annars uppknäppt. Men knäppt är mycket chic!"


Inskickat av Lillemor

Att göra om på 1920-talet

På det glada 20-talet var det nog inte så mycket återbruk utan mest nyskapande. Kläderna var de snyggaste på hela 1900-talet. Så för att göra om ett klädesplagg eller dylikt, måste man nog ha någon speciell orsak. Jag har hittat en sådan i boken Husmoderns handarbetsbok från 1929 under rubriken HUR•MAN•ÖVERKLÄDER•SKOR av Elisabeth M. Glantzberg (Birgittaskolan.)


Kapitlet inleds så här: "Hur ofta är ej den moderna unga kvinnan ställd inför problemet, vilka skor skall jag ha till min nya klänning? Om man är i en stad är det ju enkelt nog, om börsen så tillåter, att genast skaffa skor som passa, men vill jag vara ekonomisk, ställer sig saken litet annorlunda. Vi vilja därför i det följande giva några praktiska råd och anvisningar hur man själv kan kläda över sina skor och genom att välja lämpligt tyg, få dem att harmoniera med dräkten

Sedan följer en noggrann beskrivning hur man går till väga. Förutsättningen är dock att skorna är av tyg och har träklack. Och tyget som man klär över med antas vara siden. Tillvägagångssättet visas i följande illustrationer.

Inskickat av Lillemor